Vi har nu bakom oss ca 3 år av mycket stabil uppgång särskilt på S&P 500 indexet. Senast vi hade lite större kursnedgång var ju sommaren 2011. 3 år är en ovanligt lång tid på börsen för ett index att stiga utan större nedgångar än -10% från sista högsta. Så om man hade haft en stop loss på 15%, har man alltså inte fått säljindikation från S&P 500 indexet sedan sommaren 2011. De facto har det i den här uppgången blott kommit två säljindikationer enligt den här regeln från botten i mars 2009.

Bortser vi från allehanda fakta som påverkar kurser och enbart ser på börskurvan så börjar man ju nog fundera en och två gånger om denna uppgång ändå småningom är till sin ände. Den förra uppgången startade i gropen efter IT-bubblan i september 2002 och nådde sin kulmen i oktober 2007 då finanskrisen inleddes. Uppgången varade då 5 år och 1 månad, den nuvarande uppgången har varat från mars 2009, dvs 5 år och snart 3 månader. Uppgången som föregick IT-bubblan var å sin sida ovanligt lång, hela 18 år!

Själv har jag i min placeringsfilosofi utgått från att vi fortsättningsvis lever i en sekulär björn som startade år 2000. Uppgången 1982-2000 var i en helt tydlig sekulär tjurmarknad. Därför är det mera skäligt att jämföra detta läge med den förra sekulära björnmarknaden som varade ungefär under tiden 1965-1982. Då var uppsvingen ytterst tillfälliga och varade 2-3 år för att sedan trasas igen. Så här ser det ut då vi analyserar S&P 500 och specifikt prisindexet. Dividenderna har ju betalats ut årligen så helt katastrof är det inte att vara med på börsen även då.

Om det är så att vi är i en sekulär björn är det rimligt att vänta sig en korrigeringsrörelse som hindrar indexet att göra nya toppar. Toppen år 2007 var aningen högre än nivån år 2000 och toppen 6/2014 är tydligt högre än 2007. Det har alltså funnits en viss tillväxt trots allt. Däremot tog det inte länge för indexet att dyka ner senast när den förra toppen överskreds. Enligt långsiktiga undersökningar finner börsen alltid nya toppar på lång sikt. Men det kan ta länge för en börs att statiskt hålla sig över en tidigare topp, särskilt i sekulära björnmarknader.

Ser vi nu på läget från makroekonomisk synvinkel är ju en hel del av börsuppgången upp pumpad av centralbanksfinansiering. Det är klart att centralbankerna har en sällsynt otacksam uppgift framför sig att småningom minska sina balanser och det lär ju nog synas även i börskurserna. I skrivande stund spekuleras det att ECB skulle inleda ett QE program, vilket är synnerligen märkligt så här sent i en kris. Eller så var det bara så att kriserna bara avlöser varandra och ett normalläge har helt enkelt inte funnits sedan finanskrisens dystraste tid.

Centralbankernas balanser är så pass uppskruvade att det kommer att ha långtgående konsekvenser för marknaden hur man än löser situationen. Därför tror jag att vi inte kommer att gå in i någon otroligt blomstrande period, snarare fortsätter den sekulära björn som jag antar att vi lever i ännu majoriteten av detta årtionde. För att en sekulär tjurmarknad skulle kunna inledas krävs också betydligt bättre makroekonomisk tillväxt än vi nu ser; -även utan centralbankspengar. Så som det ser ut nu blir detta minst sagt utmanande.

S&P 500 indexets VIX index rör sig idag på en historiskt mycket låg nivå, på 11,40. Lägre än så här har den senast varit i början av år 2007, dvs ca 6 mån innan finanskrisen inleddes. Det känns nog som om vi nu upplever lugnet före stormen. Men det intressanta är att vi är inne i en så pass skör fas av återhämtningen att det är osannolikt att politikerna och centralbankerna skulle släppa marknaden att falla okontrollerat, så antagligen handlar det den här gången närmast om en stundande korrigeringsrörelse modell större. Kanske något i likhet med år 2011? Förhoppningsvis sker det så också, aktierna är onödigt dyra i det här skedet, och att förvänta sig större avkastningar känns svårt från de här kurserna. Särskilt om man får tro bolagens egna utsiktsförväntningar. Sedan behöver ju en krasch nödvändigtvis ske exakt nu bara för att jag skriver om det, det kan också dröja flera månader innan en sådan kommer (om alls), men tillika känns det aktuellt och att det kunde hända under sommaren.

Själv har jag sålt ut ganska exakt halva portföljen och minskat antalet bolag från 21 till 13 under det här året. Enbart två bolag är kvar på min säljlista, de övriga har en värderingsnivå som verkar rimlig, men i en eventuell krasch tar ju nog även dessa stryk. Med medlen från försäljning har jag helt tagit bort hävstången och bunkrat upp på skötselkontot. Klart för nedgång och nya köptillfällen helt enkelt. Och det känns mycket bra efter en otroligt profitabel period på 1,5 år. Portföljen upp ca 100% och som mest har hävstången rört sig kring 50%, men i snitt kring 20% under den här tiden. Och detta med enbart 14 st försäljningar, resten är värdestegring! Det lönar sig alltså att rida ut vågen och att välja bolagen synnerligen noga. Någon särskilt spekulativ handel har det således inte handlat om. Allt annat hade ju varit irrläror då jag som bekant är en förespråkare av buy and hold…

Svenne Holmström

Skribenten är aktiv suppleant i styrelsen för Aktiespararnas Centralförbund rf och arbetar som biträdande bankdirektör i Aktia Bank Abp, Ekenäs. Åsikterna här representerar inte Aktias officiella syn på kapitalmarknaden.