Vad är Europas framtid?

Västra Nylands Aktiesparare fyllde 10 år i år och firade detta storslaget med ett verkligt högklassigt festseminarium i Ekenäs lördagen den 5.5.2012. Som föredragshållare hade föreningen förmånen att få höra chefsekonom Reijo Heiskanen, OP-Pohjola gruppen, författare och placerare Kim Lindström tillsammans med sin son Tom, europarlamentariker Calle Haglund, samt verkställande direktörerna för Konecranes Abp, Pekka Lundmark och Aktia Abp, Jussi Laitinen. Tillsammans målade de upp en mycket verklighetstrogen bild av situationen i Europa.

Reijo Heiskanen beskrev på ett enkelt sätt marknaden som på många sätt är orolig och där det inom en nära framtid finns många saker som gör att placerarna kan få skrämselhicka. Framförallt handlade det om regleringen på finansmarknaden samt PIIGS ländernas situation. Heiskanen såg den närmaste framtiden som mycket grådaskig med inga direkta ljuspunkter på kommande, men heller ingen krasch. Mycket talande är Heiskanens bedömning att marknadsräntorna sannolikt kommer att hållas på den här nivån eller lägre ännu i två år. Då räntan återspeglar tillväxten är detta ett sådant budskap som knappast någon jublar över.

Calle Haglund förstärkte dessa tankar genom att politikerna i sin regleringsiver håller på och överreglerar den Europeiska marknaden ur många synvinklar som direkt påverkar bolagens verksamhetsmöjligheter inom EU. Även om handelspakten som sådan har fungerat mer än väl, så skärper man skatterna, miljökraven, finansmarknadens spelregler osv vilket gör att man samtidigt skapar en miljö där den europeiska konkurrenskraften kraftigt kommer att lida. Då EUs plan alltid är sju år i taget kan man fråga sig om den är tillräckligt flexibel för de omställningar som sker idag?

Pekka Lundmark bekräftade Haglunds påståenden om överreglering och konkurrenskraft. Konecranes storägare frågar jämnt och ständigt hur lätt bolaget har att lösgöra sig från Europa? Konecranes som har majoriteten av sin verksamhet annanstans än i Europa har inga bekymmer med detta, men Lundmark kritiserade hårt politikernas tafatthet att se helheten. Å ena sidan ska det regleras och sparas samt höjas skatter, men så kräver man samtidigt tillväxt. En omöjlig ekvation, framförallt när vi ser på arbetskraftskostnaderna för att nämna en viktig faktor i helheten.

Haglund pratade även om Östeuropas roll som räddare av EU, men i själva verket är även Östeuropa i en sämre position än Asien vad gäller konkurrenskraft och arbetskraftskostnader. Haglund berättade att EU via sin budget specifikt försöker boosta området, men här skulle då krävas hjälp från industrin. Ekonomin i Östeuropa gick som bekant in i en vägg år 2008 och har inte närmelsevis återhämtat sig sedan dess. Lundmark å sin sida ser att Asien kommer att få konkurrens från Afrika vilket gör soppan ännu grumligare!

Då det var dags för Jussi Laitinen att avrunda seminariet blev bilden av det ekonomiska klimatet i EU senast solklar för seminariedeltagarna. Skärpningarna av kraven inom finanssektorn vars syfte är behjärtansvärt leder dock till surare tider för hela sektorn. Då finanssektorn mår dåligt lider tillväxten ytterligare eftersom tillgången till finansiering begränsas. Finanssektorn kunde roffa åt sig en verkligt stor del av samtliga bolagens intjäning under de goda åren fram till 2007, men nu är intjäningen i snitt på fallande fot. Banking kommer knappast att vara lika lönsamt som före finanskrisen på ett verkligt gott tag framöver.

Totalt sett verkar dock såväl Konecranes och Aktia klara sig väl trots de omfattande utmaningarna i EU på grund av sin respektive positionering på marknaden. Den ena är verksam på de rätta tillväxtmarknaderna, medan den andra har en mycket lokal strategi som inte alls är lika konjunkturskänslig som storbankernas. Men som helhet fäste såväl Lundmark som Laitinen åhörarnas uppmärksamhet på utmaningarna i EU, som får en att mer och mer oroa sig över EUs framtid. Dessa två herrar borde definitivt dra exakt samma föredrag åt politikerna som i sin sanerings och regleringsiver står med huvudet djupt i sanden som strutsen.

Tack och lov finns det dock sunt förnuft hos en del politiker och Haglund är alldeles tydligt en sådan. De tankegångar han presenterade sitter mycket väl hos aktiesparare och börsbolag. Frågan är, kan sådana vinna över det kollektiva tänkandet inom EU, eller blir deras roll att som gamla gubbar (och gummor) bittert konstatera att ”jag sade ju hur det skulle gå för länge sedan”?

De utmaningar EU och Europa står inför är verkligt stora och hur man löser dem bäst fick vi väl inget svar på denna lördag. Däremot står det klart att EU borde vidta strukturella åtgärder och återdefiniera vad vi vill med hela EU. Fortsätter den offentliga skuldsättningen i samma takt som hittills, och om vi reglerar bort tillväxten kommer EU att sitta med Svarte Petter i handen när spelet lider mot sitt slut. Jag fick den uppfattningen att situationen utöver problemen kring PIIGS är långt värre än vad jag hade kunnat föreställa mig.

Lösningen är att följa Kim Lindströms verkligt goda råd, dvs investera i bolag som har en god ekonomi och som förmår dela ut stabila (gärna jämnt stigande) dividender, och vara med över långa perioder. Men som gammal placerare i inhemska aktier och med en viss erfarenhet av svenska aktier ser Lindström problematiken i att förstå sig på bolag som är verksamma i främmande länder, kanske med främmande språk och valuta samt bokföringsregler. Men som situationen målades upp här, verkar det oundvikligt att även Lindström hamnar lära sig nya språk och seder, då valet av bolag kommer att ske på helt andra börser än vi är vana med att handla på idag. Dessutom är det viktigt att de bolag vi investerar i har en huvudmarknad i andra regioner än Europa.

Personligen har jag knappast någonsin blivit beskylld för att vara en pessimist, men efter detta seminarium står det klart att en viss genomgång av den egna portföljen bör ske. Anknytningen till tillväxmarknaderna måste vara klar. Men jag kommer att ha verkligen svårt att motivera mig själv varför jag skulle rådgiva någon att investera i Europeiska bolag på en lång tid framöver. EU kan få ett skitigt slut, och häpnadsväckande nog kommer detta att föga bero på PIIGS, snarare på överreglering inom finansbranschen, miljötänkandet, arbetarskyddet samt företagandet. Det är svårt att spela spelet när man har betydligt strängare regler än medspelarna. Tyvärr.

Festseminariet var den bästa placeringstillställning jag någonsin deltagit i, även om jag är jävig att uttala mig om detta då jag varit med om att planera och genomföra det personligen. Och på något underligt sätt blev det en logisk historia från början till slut om den Europeiska situationen då det var meningen att det skulle handla om placeringar och aktier. Om föredragshållarna hade talat ihop sig vet jag inte, men en fantastisk lördageftermiddag blev det för samtliga deltagare! Till det kan jag bara tacka föredragshållarna var och en samt vår ärade publik! Bättre än såhär blir det inte!

Svenne Holmström

sven-eric.holmstrom ( a ) suomi24.fi

Skribenten är aktiv suppleant i styrelsen för Aktiespararnas Centralförbund rf och arbetar som kontorsdirektör i Aktia Bank Abp, Ekenäs.

http://www.osakeliitto.fi/

Facebook

 

6 thoughts on “Vad är Europas framtid?

  1. Investera utanför Europa

    Jag kan inte annat än helhjärtat instämma i skribentens pessimistiksa europasyn. Själv har jag för tillfället bar ca 8% av aktieportföljen i europiska bolag (hur man nu definierar det är en anna fråga). Jag ser dte som så att man som placerare är vekligen dum om man nu koncetrarare sig på den "säkra" hemmamarknaden.

    Politikerna verkar som grupp ha rätt svaga insikter i vad som rör i placerares huvuden. De verkar ta det för givet att finska placerare investerar i finska bolag. Om vilkoren och beskattningen skärps biter de ihop tänderna och fortsäter som förut. Så är inte fallet!

    1. Vi är i en smärtsam prosess att lära ett nytt tänkesett

      Jag har samma åsikt även om jag fortfarande har en större andel (circa 40%) i europeiska aktier.

      Jag tror att vi befinner os i en vändpunkt. Största delen av politiker, ämbetsmän, media och andra beslutsfattare beter sig så som om de väntade en befriande devalvation som slopar bort problemena och hämtar konkurenskraften. Men en devalvation kommer aldrig.

      PIGS länderna och alla europeer är i  process at lära nya sät att förstå ekonomi. Om konkurenskraften faller gäller det at sänka löner. Inget annan medicin funkar så länge vi har en gemensam valutaunion. Men det ser ut at bli smärtsamt. Spanien har valt en 24% arbetslöshet i stället för det nödvändiga. Och samma smärtsamma fixation till de gamla värden gäller många andra PIGS länder.

      Jag är lite orolig, om inte även lite dyster, av europeernas förmåga att förstå vår situation förän det är för sent och många värdefulla saker går miste.

      Jag tycker fortfarande att Euro är en sak som man borde åtminstone sträva at bevara. Men inte för vilket pris som helst. Spaniens 25% arbetslöshet och dess konsekvensser kan vara en för stor pris.    

      1. Europas framtid

        Jag lyssnade i går en intressant paneldebatt över vad kommer att hända detta år. CNN:n Richard Quest inledde diskussionen med hans livlig och entusiastisk stil. Sixten Korkman var också med och några forskare.

         

        Welcome to CNN-Aalto University -seminar: 12 months that can change decades, 9.5. at 14:00 

        Time: 9.5.2012 at 14.00-15.30
        Place: Aalto University School of Economics, Wihuri-hall (3.rd floor), Runeberginkatu 14-16

        Först frågade Richard vilka elektioner är de viktigaste det här året: Grekland, USA, Ryssland, Frankrike eller Kina?

        Majoriteten tyckte det vat Grekland. Om Grekland går ut ur euro, man vet inte vad är konsekvenserna.

        Majoriteten också tänkte att Grekland måste göra det.

        Om USA och Frankrike och Ryssland den allmänna opinionen var att valen är ganska meningslösa.

        I Kina finns det egentligen ingen val, bara styrelsen blir ny.

        Man jämförde USA/Kina relationer som en dålig äktenskap. Men det ändå omöglig att skiljas.

         

         

         

         

    2. Hej!
      Tack för din kommentar.

      Hej!

      Tack för din kommentar. Jag tänkte ta fasta på definitionen "europeiska bolag". Med det menar jag lite större bolag verksamma i europa med europa som huvudmarknad. T.ex. i Finland och Sverige har vi ju bolag verksamma i tillväxtländer och de är väl kanske då inte "europeiska bolag" i det här sammanhanget. Lokala europeiska bolag på en lokal marknad kan ha andra utgångspunkter också, t.ex. Elisa som bara är verksam i Finland. Men om vi tänker på bolag som vill växa, så ska de knappast hålla på allt för mycket i europa, hellre borde de sälja sina produkter i tillväxtländerna så får vi samtidigt bukt på bytes- och handelsbalansen. Europas internationella konkurrenskraft måste stärkas och det kanske bara går via Östeuropa? Tiden får utvisa hur det går, men problematiskt är det på längre sikt i varje fall.

      Svenne H.

  2. Europas framtid

    Tack för din intressanta rapport!

    Jag är ändå inte så pessimistisk över Europa. Både i Finland och Sverige finns många goda bolag som investererar i Asien osv., till exempel Kone, Nokian Renkaat, Atlas Copco, H&M och det så mycket enklare att följa dessa bolag än sådana som vi inte känner till.

     

  3. Kiinan (Formosa) varatalousministeri esitti

     maiden talouden kehittyvän kolmen kehitysvaiheen kautta

    1) Resurssipohjainen

    2) Kustannustehokkuuteen nojaava

    3) Innovaatiopohjainen talous

    Tyypillisesti BKT-tasolla 17'000 USD siirrytään kustannustehokkaasta taloudesta innovaatiovetoiseen talouteen.

    Sellaisessa taloudessa ei enää päde samat lainalaisuudet kuin kustannustehokkuuteen nojaavassa taloudessa.

Comments are closed.

Related Posts

Sijoittaminen

EToron pörssilistautuminen

Eräs sijoittajan tärkeimmistä työkaluista urallaan on oikea kaupankäyntialusta. Oikean kaupankäyntialustan valitsemalla kykenet helpottamaan elämääsi ja sijoitusten tekemistä uskomattoman paljon, kun taas valitsemalla väärän alustan, rajoitat